Jimisola.com - keepin’ on

Snart har en ännu en vecka gått till ända… och vilken vecka det har varit!

Jag åker dagligen Apapa-MMIA (hemmet till flygplatsen) tur-och-retur.
Det finns ett antal olika vägar att ta mellan hemmet och flygplatsen och vilken vi tar beror helt på tidspunkten på dygnet, om det regnat osv. Med vi så menar jag mig själv samt en av familjens chafförer. För även om jag har ett nigerianskt körkort så är det, som sagt, inte aktuellt för mig att köra bil här. Det går helt enkelt för mycket energi - vilket ni snart kommer förstå.

Jag har tidigare föredragit om vi kört den sk Apapa-Oshodi Express Way då den är lite “motorvägsaktig” men efter måndagen så la jag ner den tanken för Apapa-MMIA och efter hemresan i onsdags så är Apapa-Oshodi Express Way heller inte aktuell för att ta sig hem.

Apapa-Oshodi-vägen är tyvärr i riktigt dåligt skick. På vägen till flygplatsen är där tre-fyra ställen med GIGANTISKA hål (läs: kratrar) i vägen. I några av dem går det snart att få ner ett helt lastbilsdäck! Dessa hål skapar rejäla kö, särskilt om det regnat. Regnet gör att vägarna svämmar över och därmed så undviker alla (i alla fall alla med någon form av självbevarelsedrift) att köra i vattenmassor där man inte kan se djupet. Det är inte aktuellt att chansa med tanke på att där kan vara ett hål som utan problem är halvmetern djupt. Följden blir att bilar och lastbilar i stort sett kör på en rad vid kraftigt översvämmade områden istället för att nyttja de två körfält som teoretiskt sett finns. Teoretiskt därför att det finns inga markerade körfält utan folk är rätt pragmatiska och det kan lätt köra 3-4 bilar/lastbilar i bredd.

Sträckan mellan hemmet och flygplatsen tar en normal dag cirka 30-40minuter men har tagit allt mellan 30min och fyra timmar. I onsdagskväll tog det oss fyra (4!) timmar att komma hem! Var hemma klockan 21 istället för vanliga kl 18 och jag var måttligt road. Blev aldrig riktigt klok på varför det tog så himla lång tid hem. Det var massvis med tankbilar uppradade på Apapa-Oshodi Express Way (ja, det kan vara uppemot 50-100 tankbilar uppradade efter varandra på olika ställen på vägen som blockar ett “körfält”) men jag tror inte att det var av någon särskild anledning såsom regn, olycka eller liknande. Det värsta var nog att den sista sträckan hem som brukar ta max fem minuter tog över en timme - så nära, så nära..

Hur som helst, för tillfället undviker jag Apapa-Oshodi Express Way vilket är lite surt för det var det bästa alternativet till flygplatsen tidigare trots en mindre tullavgift.

På grund av osäkerheten kring i hur lång tid det tar att köra hemifrån till flygplatsen så brukar vi åka cirka 1,5h innan jag börjar dvs kl 07. Om jag vaknar under natten av att det regnar så försöker jag stiga upp och komma iväg tidigare så vi får lite mer marginal.

Jag tycker att vi haft rejäla regn flera gånger under min tid i Lagos men natten till fredag slog alla rekord. Till och med familjemedlemmar som bott i Lagos merparten av sitt liv sa att de kunde inte komma ihåg när det regnat så här mycket tidigare. Därför var jag riktigt stolt när vi lyckades ta oss till flygplatsen på “bara” 1h20min. På vägen hem på kvällen hade vi också flyt och var hemma på 40min. Ska dock tilläggas att vi körde jeepen till och från flygplatsen. Vår andra (vanliga) bil gick det inte lika bra för då det slutade med att bilen inte startade. Visade sig dagen efter, då en bilmekaniker kom, att motorn var full med vatten och behövde tömmas! Hörde av andra som kört vanliga bilar att vattnet rann in i deras bilar. Helt galet!

Regnet och ovädret medförde även att en hel del träd, elstolpar mm vält över vägarna. Inte helt lyckat med elledningar i vatten när man kommer körandes… Vi har dock haft kvar vår el i hemmet dom vanliga 6-12h från midnatt och framåt som vi brukar ha. Så himla skönt.

Har ett par bilder från dessa dagarna men tyvärr kommer jag inte åt Flickr igen och har inte gjort på över en vecka. Har börjat fundera på om Internet-leverantören spärrar Flickr men jag har svårt att tro det då det fungerar med min pappas Internet-leverantör. Troligtvis är det något tekniskt strul. Får hoppas att det fungerar snart igen så jag kan lägga upp lite bilder.

Jag är lite rädd att berättelser som ovan får allt i Lagos och Nigeria att framstå som dåligt så är det givetvis inte. Stora problem är dock trafiken och elförsörjningen, likaså vattenförsörjningen. Det är tre vardagliga saker som helst får fungera därför att de kostar tid och/eller pengar. Hemma i Sverige finns den grundläggande infrastrukturen såsom el, vägar och vatten - det gör det inte här. Det som dock finns här är hantverkare. Det går knappt en dag utan att jag blir stum av beundran av alla dessa hantverkare. För det första så tar det inte tre veckor att få sin bil servad på en verkstad (hemma har de bilen i tre veckor och arbetar på den de sista tre dagarna) utan här sker det samma dag. Det kvittar om det är en punktering eller om motorn är full av vatten. Andra duktiga hantverkare är bl a elektriker. De kan få en tillsynes slutkörd luftkonditionerare (A/C) att fungera med lite reservdelar och, framförallt, svetsning. Läckert!

På sistone har det varit mycket med mitt namn. När folk hör att jag heter Jimisola Laursen, så tittar de på mig frågande. Först så trodde jag att det var pga efternamnet. Det var trots allt en kille som tidigt här nere då han hörde mitt namn sa “That’s a funny name!” och skrattade gott. Jag fick bjuda på det - hade inget direkt val för han skrattade redan gott  Nigerianer har haft svårt att förstå, och acceptera, att jag bär min mammas efternamn och inte min pappas. Därför har det också ibland blivit så att folk ändrar på namn så att Jimisola står som efternamn och Laursen som förnamn. Vet inte om de tycker att det känns “mer rätt” om jag i alla fall har ett Yoruba-namn som efternamn.

Nog om efternamnet, anledningen till att de tittar på mig frågande numera verkar vara pga mitt förnamn. Säger de inget ett tag efter att jag sagt mitt namn brukar jag få bryta tystnaden med “Yes, it’s a Yoruba name. My dad is Nigerian.”. Så fort jag talar engelska så hör folk att jag inte bryter och då menar jag inte bryter bryter utan att jag inte pratar “Broken English” varför de ser mig som en oyibo (främling) samt också ofta som en expat (utländsk arbetare). Inte helt ovanligt att de har svårt att få ihop det. När det av någon anledning klarnar att det är ett Yoruba-namn så brukar det rulla på lite lättare med papper, intyg osv. Häromdagen så var det en kille som sa att han aldrig hört “Jimisola” och därför frågade mig vad det betyder. Jag förklarade att det betyder “wake me/bear me into honour/wealth/affluence”. Det mest korrekta verkar vara att jag ska födas/få ett rikt liv. Man kan ha klar sämre namn känner jag

There are no words to what Michael Jackson meant and still means to me. Two of my favorites performances with him:

• Motown 25: Yesterday, Today, Forever from 1983
• Michael Jackson’s 30th Anniversary celebration from 2001

28 years a part, but he still got it… R.I.P.

Nu kommer jag äntligen åt Flickr igen. Har slitit en hel kväll med att ladda upp bilder över en fruktansvärt och sedvanligt seg Internetförbindelse (svårt att förstå hur den kan vara segare än vanligt för den är långsam som den är vanligtvis).

En potpurri av bilder från Abuja:

samt två bilder från ett regnigt Lagos:

Fredag förra veckan så flög jag upp till Abuja för att tillbringa helgen där. På fredagkvällen höll svenska ambassaden i en mottagning med anledning av Sveriges nationaldag efterföljande dag (lördag 6 juni). Jag har varit i Abuja tidigare (1995) men kommer inte ihåg särskilt mycket. Det var första gången som jag flög inrikes (som kund) i Nigeria och jag passade därför på att flyga med Nigerias två av Nigerias främsta (tre) bolag. Flög Lagos-Abuja med Aero Contractors (vardagligen kallat Aero) och med Arik Air på hemvägen. Aero flög med en B737-300 (Classic). Flygplanet var fräscht, kabinbesättning verkade kunnig och var mycket mån om att passagerna vid nödutgångarna lyssnade på all nödinformation. Resan var lugn och vi landade på utsatt tid. Olyckligtvis var jag den enda som inte fick min väska. Efter att personalen ringt tillbaka till Aero i Lagos så fick jag beskedet att min väska skulle komma drygt en timme senare med nästa plan. Ingen fara på torpet trodde jag eftersom jag hade gott om tid till ambassadens mottagning på Sheraton. Men väskan kom inte med nästa plan och jag blev rejält irriterad. Om de hade väskan framför sig i Lagos hur kunde den då inte vara med planet?! Förstår inte varför jag utgick från att den skulle komma bara för att de sa det..

Aero:s Station Manager (personen som är ansvarig för verksamheten för ett flygbolag på en enskild flygplats) förklarade då att det inte var min väska personalen i Lagos sett (trots att det bekräftats med tag-nummer!) utan att min väska istället kommit med ett plan till Calabar. Hann tänka att “den väskan får jag inte idag då”, men enligt Station Managern så var väskan nu i Lagos och skulle komma med nästa plan ett par timmar senare. Nu hade jag dock inte gott om tid längre..

Jag fick till slut min väska men bara 20 minuter innan mottagningen skulle börja så jag kom en timme för sent. Mottagningen bestod mest av en massa diplomater från diverse länder - det finns inte så många svenskar i Nigeria. Har hört att allt mellan 30 och 100 svenskar befinner sig i landet. Oavsett antal så är det inte många i alla fall. Träffade ett par som arbetade här nere, bl a en inom byggbranschen och en trevlig äldre man som flög för Arik Air. Med 45 år i flygbranschen, 1,5 år i Nigeria och en vecka kvar till pension så var det glädjande för mig som sliter här nere att höra att han tyckte att Nigeria hade varit lite av en höjdpunkt i hans flygkarriär.

Abuja är så långt från Lagos man kan komma. Staden påminde mig om Sydafrika (Kapstaden och Stellenbosch där jag genomfört många träningsläger) förutom att det saknades vatten/hav. Abuja, som byggdes i huvudsak under 1980-talet, är en planerad och modern stad. Staden är “placerad” mitt i landet i en någorlunda neutral del med avseende på folkgrupp och religon. “Neutraliteten” återspeglas även i staden då Abuja National Mosque och National Church of Nigeria är placerade mitt emot varandra på varsin sida om Independence Avenue. Dom stora skillnaderna mot Lagos är bl a

• bra vägar, fungerande trafikljus och gatubelysning, inga okadas (kommersiell motorcykeltaxi), ingen gatuförsäljning
• el- och vattenförsörjningen fungerar betydligt bättre
• säkrare stad, går att köra hem mitt i natten utan att ta alltför stora risker

Ovanstående bidrar till Abuja är en mycket lugnare, mindre stressig och intensiv stad än Lagos. I Abuja kan jag ta mig runt själv med bil utan problem.

Det sägs att Abuja kan vara rätt dött om helgerna då många flyger till Lagos för att roa sig. Det finns dock shoppingscenter (t ex Ceddi Plaza), en del trevliga restauranger, rejäla biografer (USA-stil), barer (Sheratons och Hiltons hotellbarer, British Councils bar uppe på ett hustak mm), klubbar (bl a en trevlig salsaklubb) mm. Enda nackdelen är att de inte kan blanda drinkar här och oftast så har de max 20% av spritsorterna som finns menyn. Inte lätt för en kille som mig som har flera nära vänner som är fantastiska bartenders.. Nåväl, ett i-landsproblem eller säger jag u-landsproblem nu?

På hemvägen så flög jag som sagt med Arik Air. Passade på att flyga med en CRJ900 då jag inte flugit med den typen tidigare. CRJ900 är f ö samma typ som SAS valde efter problemen med Dash 8 Q400 och som precis har börjat operera för dem. CRJ900 kändes rätt litet då säteskonfigurationen var 2+2 och innertakhöjden var lågt. Men det var en fräsch maskin och jag hade inte sagt nej till att få flyga den Flygningen var lite turbulent men som tur var hann vi landa i Lagos innan ett rejält oväder drog över. Det är högsäsong för regnperioden nu och jag har aldrig upplevt så mycket regn eller sådana oväder med åska så det står härliga till som här. Vill ogärna vara uppe i luften då…

Det var en fullspäckad helg och jag var rätt trött när jag kom tillbaka till Lagos. Har haft fullt upp i Lagos under veckan också så denna helgen var behövligt. Hade hoppats få njuta lite mer av denna helgen i Lagos men det var något fel på vår elstation i området (igen!) och vi hade ingen nätburen el på flera dagar. Varför jag även missade sjunde finalmatchen mellan Detroit och Pittsburgh.  Elen kom tillbaka först inatt vilket resulterade i att jag passade på att utnyttja den tills ögonen gick i kors kl 04…

Tanken var att jag skulle få med en hel del bilder från Abuja med detta blogginlägg men jag har inte kommit åt Flickr på flera dagar och nu har jag tröttnat på att vänta. Ska kolla upp det med internet-leverantören imorgon om jag har möjlighet. Bilderna kommer upp snarast möjligt…

The Swedish newspaper Aftonbladet are going to sell one episode of Sopranos each Wednesday starting from tomorrow. Yes, I’m getting them!

What is even better is that they have made two commercials with Sopranos’ Paulie!

In an interview with Tony Sirico a.k.a. Paulie Walnuts from Sopranos he said that there is a plan to make two movies that will continue where the series ended

Vilken svenskdag! Tyvärr så har vi inte SuperSport med i vårt DStv programutbud (DStv är en afrikansk digital satellit-tv-tjänst) så jag kunde inte se:

• Zlatan klacka in säsongens 25:e mål i Serie A och gå upp i ensam ledning i skytteligan eller
• Robin Söderling slå ut Nadal ur Franska öppna med 3-1 i set

live utan istället  har SVT Text och Aftonbladets resultatservice (ännu en gång) fått rycka in.

Blir jag kvar i Nigeria så är DStv och SuperSport ett måste! Liksom el…

Denna veckan har varit en bra vecka. Det är jobbigt att försöka klara vardagstristessen i att bara vara hemma. Ett ilandsproblem kan tyckas men jag är vad vid att alltid vara igång och är inte långt från att börja krypa på väggarna då jag är rätt begränsad eftersom jag trots nigerianskt körkort inte ger mig ut och kör här än. Dels så är trafik som den är men framförallt så hittar jag inte tillräckligt bra än. Har försökt luska ut om det finns någon vettig GPS men det verkar inte helt hundra än även om Garmap verkar lite lovande. Tror dock bara att den hjälper mig att hitta runt bland dom större vägarna och den hjälper mig garanterat inte att undvika armed robbers och poliskontroller. Nej, det lär ta ett tag innan jag kan köra på egen hand och att hitta en chafför verkar vara en halv vetenskap. En chafför som provkörde för oss denna veckan hade trots sitt körkort knappt klarat av att köra bilen på en öppen parkeringsplats. Men jag förstår honom. Han hade inget att förlora genom att försöka få jobbet. Så här i efterhand så tycker jag det var rätt friskt vågat att försöka få ett jobb som chafför utan att kunna hantera koppling, växling mm ordentligt.

Mina dagar går tyvärr ut att vänta på att elen (NEPA) ska komma så att jag kan skriva mail, läsa nyheter, kolla film, läsa in mig på IT och eventuellt programmera (försöker hålla igång den delen också), söka pilotjobb, hålla igång pilotteorin, prata med nära och kära hemma osv. Men häromdagen så kom jag äntligen ut och fick rört på mig, verkligen rört på mig. Jag var och tränade på Lagos National Stadium och det var en riktigt skön känsla med tartan under Nike-skorna igen. Måste dock motvilligt erkänna att kroppen inte är sig lik. Det har inte blivit någon träning att tala om i Nigeria och sedan jag kom ner så har jag gått ner 5-7 kg. Vägde in mig under 80kg när jag var hemma i Sverige för någon vecka sedan och så lite har jag inte växt sedan jag vet inte när. Blir jag kvar här nere så är träning och ett vettigt gym högprioriterat!

Åter till arenan. Den har tyvärr sett sina bästa dagar. Den har fått förfalla rejält och i området rör sig numera en hel del gäng (sk area boys). En ny nationell arena stod klar i Abuja 2003,  Abuja Stadium, och den uppfyller såväl FIFA:s som IAAF:s krav.

Svenska ambassaden har med anledning av Sveriges nationaldag en mottagning i Abuja i slutet av nästa vecka som jag hoppas kunna närvara på. Hade varit skönt att komma bort från Lagos ett par dagar och att få se Abuja som jag hört så mycket bra om. Har bara varit där en gång tidigare (1995) men minns inte så mycket från det besöket. Känner att det är dags för mig att skaffa mig en egen uppfattning om staden.

Jag har aldrig varit något direkt fotbollsfan. Tycker det är kul att se matcher på högnivå såsom mästerskap och Champions League, särskilt om det är vinna-eller-försvinna-matcher. Liverpool alltid varit ett favoritlag och jag har även följt varenda lag Zlatan spelat i (killen är grym!), men det laget som jag har allra bäst koll på är.. LB07:s lag för pojkar födda 1998. Tycker det är riktigt roligt att se grabbarna spela och utvecklas. Det har hänt en hel del under tiden som jag har följt dem under 3-4 år. Från att alla följer bollen så är det nu stundtals riktigt läckert spel med fina passningar, bra löpningar och vassa avslut.

När jag var hemma kort i början av månaden så missade jag pga en PC (mindre uppflygning) en rafflande match mot Trelleborg som slutade lika men fick å andra sidan se en vinna-eller-försvinna-match i MM (Malmömästerskapen).

Torsdag till söndag så har den årliga Åshöjden Cup gått av stapeln och jag har spänt fått uppdateringen via sms och webben. Grabbarna tog sig vidare till final och VANN med 5-2 över BK Vången! Dessutom släppte de bara in 3 mål på 6 matcher (240 minuter). Hoppas att någon lyckades spela in matchen så att jag kan få se den vid ett senare tillfälle..

STORT GRATTIS GRABBAR!

Ikväll ska jag förhoppningsvis gå ut i Lagos. Ska bli riktigt skönt att få komma ut och vara lite social.

Ändå sedan jag kom ner så har det mest varit kontakt med en massa myndigheter (såsom Luftfartsmyndigheten), pluggat inför prov osv. Känner inte så många här än så det är verkligen dags att få igång det sociala. Har inte haft tillfälle att försöka lära känna Lagos och njuta av vistelsen. Så jag ser verkligen fram emot att få komma ut, lyssna på sjysst musik, ta ett par glas och träffa människor.

Problemet med att gå ut i Lagos är att man inte kör hem med bil mitt i natten. Inte pga alkoholen - för jag skulle kunna gå ut utan att dricka -utan pga att det är farligt att röra sig ute sent. Och då talar jag inte om farligt som i Malmö eller Stockholm utan verkligen farligt. Lagos är ökänt för sina armed robbers (även om det har blivit betydligt bättre på senare år med rånen). Alternativet förutom att sova över i området på hotell eller hos någon vän är att åka hem tidigt (kl 22) eller vara ute hela natten och åka hem på morgon vid kl 06. Något omständigare än att gå ut hemma med andra ord. Å andra sidan, har dom jag känner enbart haft positivt att säga om Lagos nattliv och jag tyckte att nyårsafton här nere var sjysst. Liten känsla av LA och Miami faktiskt. I like!

Igår åt jag en riktig grönsallad (sallad, gurka och tomat) för första gången här nere. Förstår att det låter konstigt men en del människor här kunde inte förstå hur jag kunde äta rå tomat. Snacka om olika matkulturer! Jag kan inte beskriva hur gott det var att i denna värmen äta något “lättsmält” och inte bara rice and stew.

Det är kul att bloggen läses. Bara på ett par dagar har två svenskar kontaktat mig då de har planer för att flytta ner hit pga arbete (inom sjötransport samt konstruktion). Vi verkar trots allt vara en del som tar steget och flyttar hit när arbetsmarknaden hemma inte är vad den borde vara. Kanske ska starta en arbetsförmedling här

Tycker det är kul att knyta kontakt med svenskar som är här eller som har varit här även om jag inte har för avsikt att leva i en svensk koloni (vilket är tämligen omöjligt beroende på att max 30-40 svenskar sägs befinna sig i landet) så är det skönt att ha lite svenskar runt omkring en. Ambassaden i Abuja har en mottagning nästnästa vecka med anledning av Sveriges nationaldag och om möjligt så ska jag ta mig upp och slå flera flugor i en smäll.

Var senast i Abuja 1995 så det vore spännande att få se hur det ser ut nu särskilt som familj och släktingar säger att jag troligtvis skulle trivas bättre där. Abuja är en mycket mindre och avsevärt modernare stad än Lagos. Dessutom så har Abuja en betydligt torrare värme eftersom det inte ligger vid havet utan norröver och därmed närmare öknen.

Då är jag tillbaka i Lagos igen efter en kort sejour hemma i Malmö. Dom första dagarna slogs jag ständigt av konstrasten mellan Lagos och Malmö. Ja, Malmö är lugnt och skönt men framförallt så gick det att ta en riktig dusch, få äta en sjysst sallad i “sommar”-värmen mm. Har lärt mig att uppskatta Malmö och Sverige - det är en sak som är säker.

Det var ett intensivt besök hemma. Jag ville träffa familj och vänner, fixa diverse ärenden samt förnya min kommersiella pilot licens med såväl flermotor-, enmotor- och instrument-behörighet. Hann med det mesta (tror jag) inkl två vändor till Sunkbyhed för två olika PC (bara att tacka PC-kontrollanterna för att de ställde upp med så kort varsel). Passade på att njuta av havet och Skanör-Falsterbo, grillning hemma och mat på diverse restauranger som servade annat än “rice and stew” (Hai, Nama, Carib Kreole, indisk mm).

Tyvärr var jag sjuk under nästan hela vistelsen hemma men det gick inte direkt att slå av på tempot så väl tillbaka i Lagos som jag över 15 timmar första natten - givetvis utan A/C i rejäl värme (något svalare iofs eftersom det regnade turligt nog samma dag).

Lagos är sig likt. Det som skiljer här nere är att jag nu ÄNTLIGEN har fått min nigerianska licens! Underbart. Tror det är svårt att förstå hur mycket jag har fått slita för att få den licensen i min hand, men nu slipper jag tänka på det mer i alla fall. Nu hoppas jag bara att jag kommer upp och får flyga snart.

I måndags var det dock inte flygväder kring lunchtid då ett rejält åskväder tornade upp på mycket kort tid. Såg hur det började växa till sig men det slutar ändå aldrig förvåna mig hur snabbt vädret växlar här. Det gick att se aktiviteten i Cumulonimbus-molnen! Är säkerligen mycket lärorikt att flyga här om man vill lära sig väder..