Jimisola.com - keepin’ on

Det känns som att jag har tävlat på Götagalan i soliga Karlstad ett otal gånger. Jag har alltid gillat tävlingen: bra och trevliga arrangörer och ofta mycket publik som dessutom är nära inpå.

Imorgonkväll ska jag göra dubbeln 400m (kl 18.15) och sedan 200m (kl 19.55). På 400m är det främst jag, fjolårssegraren och fjolårets VM-sjua Hamdan Al Bishi samt min danske vän Christian Birk. På 200m är det ett riktigt getingbo - Wissman, Moen, Wahn, Engberg m fl. Det är mitt första 200m lopp sedan i april vilket inte är alldeles idealiskt när jag ska springa mot 200m-specialister. Får hoppas att inte ovanan lyser igenom alltför mycket.

För mig är det en oerhört viktig tävling då jag behöver någon form av formbesked inför en individuell start i EM. Jag var oerhörd laddad och motiverad inför 400m. Träningen hade gått bra och självförtroendet började infinna sig igen. Men tyvärr så har jag inte orkat fulla distansen, 400m, utomhus. Snabbheten känns inte fy skam rent utan det är uthålligheten (läs: mjölksyretåligheten) som är inte finns där. Personligen tror jag att det beror på det strul som var med träningen under våren. Totalt föll nästan fyra veckor bort av sju-åtta. Det håller inte på min nivå eller den nivån jag vill uppnå. Där är det hård träning och kontinuitet som gäller.

Det finns de som säger att den gamla-Jimisola är tillbaka och det ligger något i det för det är sannerligen inte inomhus-Jimisola som springer. Inomhus var lätt - jag kände mig stark. Jag hoppas att det vänder i Karlstad imorgon, annars är det bara att bita ihop och komma igen.

Chip Chip

Stockholms Stadion, klassisk mark. DN Galan, klassisk tävling.

Idag är det dags för min absoluta favorittävling. MAI-galan får ursäkta även om det är himmaplan - Malmö Stadion ger inte samma “grytkänsla”.

Loppet idag, som blir min femte start på DN Galan (som bäst 45.84 2000 5:a), är bra, riktigt bra. Tror att alla - utom jag - har varit under 45 sekunder i år… Det är det bästa fältet enligt min åsikt här på flera år, ett av de bästa startfältet (om inte det bästa) på galorna i år och mitt absoluta tuffaste startfält någonsin.

Det är minst sagt inspirerande. Det känns som att formen är på uppgång igen efter diverse strul under säsongsupptakten och “försäsongen”. Skulle vara skönt att få ett kvitto på det inför EM. Hoppas få, och vill verkligen, göra ett bra lopp idag.

Det kommer att bli en magisk kväll på Stadion ikväll. Var så säkra…

Startfältet:

322 PETTIGREW, Antonio 67 USA
330 MONCUR, Avard      78 BAH
337 BLACKWOOD, Michael 76 JAM
345 HAUGHTON, Gregory  73 JAM
352 AL SHAMARI, Fawsi  79 KUW
360 LAURSEN, Jimisola  77 SWE Malmö AI
373 BYRD, Leonard      75 USA
385 HARRISON, Alvin       USA

Det var ingen vidare “försäsong” - 46.24 som årsbästa och förlust mot en svensk för första gången sedan 1998. Nu har jag tagit stryk mot fyra svenskar utomhus: Ruben Norlin, Johan Lannefors, Magnus Aare och Johan Wissman.

Loppet mot Johan Wissman är gjort. Johan har visat lysande form från säsongsstarten och han presterade i närheten av sitt personbästa medans jag var en dryg sekund från mitt. Det är därför inte förlusten som krämer mig utan jag har varit mer orolig för formen och säsongen som sådan. Framförallt som jag har EM i München som säsongens höjdpunkt - förlust vid en GP-tävlingen i Ludvika är inte hela världen (ingen medalj eller titel på spel). Men visst det svider. Jag öppnade som jag skulle och när vi vände upp på upploppet trodde jag att jag hade det, men mjölksyran ville något helt annat. Jag kan inte komma ihåg när jag hade sådan syra senast - vid skol-SM 1995 då jag avslutade sista 100m på 18 sekunder? Oavsett vilket så var Johan en värdig vinnare. Jag gillar hans inställning: orädd, ja tuff och hungrig. Han är den största 200m/400m-talangen jag sett under mina friidrottsår. Han verkar förvalta den bra och övergången från junior till senior verkar inte vara några problem. Jag kommer ihåg när jag och en annan Johan (Lannefors) tampades och det var verkligen sporrande. Förhoppningsvis blir det likadant mellan mig och unge Wissman framöver - det är bra för oss båda och för friidrotten.

Så här i efterhand så borde jag inte ha sprungit varken Ludvika eller Oslo. Jag har haft problem med min högersida (känningar i baksidor, rumpa och rygg) och det var som värst i Ludvika. Men envis (eller ovis) som man är, och laddad inför duellen, så sprang jag. Eller rättare sagt försökte springa. Jag kände ingen smärta under själva loppet, men ovissheten gjorde att jag spände mig och då är det kört. Jag är spänd redan i vanliga fall… Nu börjar jag emellertid få rätt på problemen. Det visade sig vara en hård och “stel” piriformis som “tryckte” på ischiasnerven. Mycket massage och annan behandling (kiropraktor) verkar göra sitt.

Sedan Golden League i Oslo har jag tränat, fått behandlingar och laddat inför DN Galan. Den är nästa tävling efter att jag “avstod” en tävling i Grekland. DN Galan är en av säsongens roligast, OCH viktigaste, tävlingar så jag vill verkligen springa fort där. Framför allt då jag bara har två lopp (Cuxhaven 20 juli och Karlstad 25 juli) till innan EM. Att DN Galan sedan går den 16 juli gör tävlingen än mer viktig…

DN Galan nästa alltså…