Säsongen kom att avslutas med ett rejält skutt från 44:e till 31:a plats (1187 poäng) på IAAF:s världsranking. Nu lär det inte hända så mycket mer för min del på ranking förrän nästa år…
Ja, det ville sig inte riktigt i Finnkampen. Förlust med två poäng. Förvisso var vi tippade att förlora stort av vår förbundskapten, men det är ändå surt. Nåväl, efter finnarnas sämsta VM sedan 1965 (har jag för mig) så behövde de lite positiva vibbar. Nu har vi hemmaplan de kommande två åren och då lär de inte vinna…
Det var första gången jag sprang i Bryssel och vilken tävling! Det var grymt inspirerande att komma in på ett perfekt inramat och fullsatt Stadion, Mondo-banor och bra förhållanden.
Loppets deltagare ändrades rätt friskt, t ex så sprang inte Ingo Schultz, Leonyrd Byrd eller Daniel Caines. Vilket var lite synd för nu slängdes istället en klart sämre tysk in på bana 3 dvs mellan mig på bana 2 och Canal på bana 4 (hemmasonen Cedrec van B hade bana 5). Tanken med dagens lopp var att ha 21.5-21.6 på första 200m. Som jag tidigare har nämnt här så är det nog så att jag har öppnat på tok för snabbt under resten av säsongen - givetvis ivrig på att göra ett bra lopp och “få” en bra tid.
Hur som helst, det blev en för långsam öppning - 22.4! Jag ska uppriktigt säga att jag har inte en aning om när jag öppnade så långsamt senast. Det kändes bra ut ur första kurvan då jag hittade en himla avslappnad löpning. Men efter cirka 180m förstod jag att gick på tok för långsamt. Det kändes som att jag var sist och enligt ALJ på friidrott.se så var det nog så också. Det var med andra ord bara till att börja jobba! Vilket jag gjorde också. Kände att kroppen svarade direkt - det fanns gott om krafter kvar. Kom ut ur kurvan och kände att Canal, som var tvåa, fanns inom klart räckhåll - Cedric hade distansierat sig genom andra kurvan. Jag hade en, i alla fall som jag uppfattade det, ruskig avslutning vilket bekräftades av rapporten på friidrott.se. Jag plockade på ALLA genom upploppet, ja alla utom Cedric (45.02 nytt beligiskt rekord) och spanjorer Canal (45.64). Det är nog en av få gånger som jag önskar att loppet varit tio, ja tjugo, meter längre (eller snarare att jag insett mitt läge i loppet tidigare)…
Så eftersom detta var säsongens sista 400m-lopp blev det inget svensk rekord i år. Dock återstår Finnkampens andra dag där jag springer 4×400m och förhoppningsvis även får rycka in och springa 200m. Efter säsongsavslutningen återkommer jag med en reflektiv och summering av säsongen.
Dags att ta på sig “Finnkampsansiktet”…
Äntligen Bryssel!!! Det är ju en klassisk tävling och jag har hört så mycket om den. Tyvärr krockar den i år med Finnkampen som jag också gärna hade gjort. Men när jag fick en förfrågan så kände jag att frågan var fri varpå jag frågade vår förbundskapten och fick ett godkännande vilket jag uppskattar. Även om det inte är VM så hoppas jag få revanschera mig lite och ta ett par skalper. Startfältet är upplagd för att hemmasonen Cédric van Branteghem ska få ett bra lopp. Vilket i sin tur innebär att det är ett bra lopp för mig. Formen känns fortsatt bra. Var t ex bara 5/100s i en motvind (-1.1) från mitt personbästa på 100m i Göteborg igår. Det var synd att vi inte hade lite medvind elller i alla fall nollvind så att jag kunde få sätta pers.
För er som undrar varför jag inte sprang 300m igår som det var tänkt, så berodde det på att jag fick kramp i ryggen under uppvärmningen. Jag åkte på ett rejält ryggskott dagen innan VM-avresan, dvs den 15 augusti, och även om låsningen inte blev alltför långvarig så var mina ryggmuskler krampaktiga bra längre. Ja, det var faktiskt inte förrän efter min VM-start som jag tyckte att det släppte helt. Men så i bilen upp till Göteborg började det smårycka litegrand. Behandlade med TENS-behandling på vägen upp i bilen och det tycktes ge med sig. Men så på uppvärmningen under ett långsammare koordinationslopp så kom krampen och det rejält. Lyckades få det att släppa och lindade en gasbinda för att stödja. 100m-loppet sprang jag på ren vilja, men efteråt så var det givetvis än värre. Med tanke på att 300m innebär kurva och större påfrestning så valde jag att avstå med Bryssel och Finnkampen i åtanke. Så här dagen efter är jag glad att jag gjorde det även om jag hade sett fram emot och laddat rejält inför mötet med Wissman.
Åter till Bryssel, även om det är sent på säsongen så är min målsättning att jag äntligen ska få till ett bra lopp. Ett helt bra lopp - inte 350m, inte 370m utan 400m! Skulle vara frustrerande att inte få ett nytt personbästa med mig till höstträningen. Nåväl, loppet går kl 19.35 men tyvärr så börjar inte TV4 sända förrän kl 20.05. Med lite tur så kanske de visar loppet bandat…
Efter Bryssel så bär det av till Helsingfors i ottan på lördagen för Finnkampens andra dag. Jag kommer att springa 4×400m och räknar kallt med att jag är högaktuell reserv på 200m. Jag vet inte hur kampen bör te sig alls i år, men jag hoppas och förmodar att vi kommer att vinna, precis som vi har jag gjort de senaste åren…
Ikväll är det dags för 100m och 300m vid Göteborgs FGP. En tävling som jag faktiskt har sett fram emot hela året. Dels vore det skönt att pressa mitt 100m pers och förutom att jag känner likadant för 300m så är det en lite udda sträcka. Vi får bara hoppas att det inte blir alldeles för höstigt väder med vind, regn och rusk.
Jag reste hem tidigare från Paris; kom hem i onsdags istället för igår måndag. Kände att efter jag tävlat färdigt så gick man mest och drog - träning, mat och annat blev lidande - och jag förberedde mig bättre för de avslutande tävlingarna hemma. Vilket visade vara ett riktigt bra beslut med tanke på att jag kom med i den avslutande Golden League tävlingen i Bryssel på fredag! Vår förbundskapten Ulf Karlsson godkände min medverkan då den krockar med Finnkampen.
Det blir onekligen en intensiv vecka med Göteborg ikväll, Bryssel på fredag och avslutande Finnkampsdagen på lördg.
Recent Comments